PROGRAM. Tommy Kaas är en av Skandinaviens ledande datajournalister och var med och startade Center for analytisk journalistik. På Gräv 12 visar han hur gratisprogram kan vara till stor hjälp i det dagliga arbetet.
 I vilken typ av jobb är datajournalistik den bästa arbetsmetoden?
– Att jobba med datajournalistik är inte bara ett arbetssätt. Det är också en förståelse för att det mesta av det som finns omkring oss kan kokas ned till data – och behandlas och vinklas.
– Datajournalistik bygger inte bara bara på externa källors färdiga databaser. Vi kan bygga våra egna databaser. Vi kan göra det från egna observationer eller programmera oss till en insamling av information. Om vi till exempel tar svenska politiker på Twitter, så kan man samla alla deras tweets och undersöka vad de faktiskt innehåller. En sådan analys kan visa vilka frågor de engagerar sig i, vem de kommenterar, vilken typ av ord de använder. Eller så kan vi undersöka hur många politiker som följer andra politiker – vem har flest andra politiker som följare? Och vi kan se vem som själv följer icke-politiker, och vem som bara har Twitter som en publiceringsplattform. Det finns alltså flera helt olika typer av vinklingar man kan göra, med det gemensamt att det bygger på att omvandla lösryckt information till data genom att samla och strukturera den.
– Så svaret är väl att datajournalistik alltid är en god arbetsmetod, oavsett vilken uppgift man håller på med. Det är inte bara en arbetsmetod som kan stå på egna ben, utan också en metod som kan förbättra researchen rejält.
Vilka program för datajournalistiken bör alla journalister ha?
– Eftersom mycket journalistik handlar om siffror bör alla journalister, och då menar jag inte bara datajournalister, veta hur man använder ett
kalkylark. Det kan man lära sig på en dag. Jag gör många olika typer av analyser med många olika program, och så gott som alltid är ett kalkylark inblandat. Det behöver inte vara Microsoft Excel, det kan lika gärna vara ett av gratisprogrammen. Med kalkylark kan man komma väldigt långt.
– Det är också en bra idé att sätta sig in i hur Google Fusion funkar – det är ett enkelt sätt att visualisera data genom kartor och diagram. Och Google Charts, som är ett enkelt sätt att göra grafik på.
– Om man dessutom till exempel löpande vill kunna samla data från källor på nätet är det bäst att lära sig att programmera. Det kan användas till otroligtmånga olika saker. Ett exempel, som många
redaktioner kan ha stor nytta av, är web scraping: man sätter ihop små script som samlar data och strukturerar i tabeller. Själv använder jag
gratisprogrammeringsspråket Python, men det finns flera andra.
Vad är din erfarenhet av hur datajournalistik används i Danmark och Sverige jämfört med andra länder?
– I Danmark hade vi i några år den ideella organisationen Dicar, som både undervisade i och samlade erfarenhet av datajournalistik. På så sätt fick vi många journalister och redaktörer att förstå att data kan göra stor skillnad för journalistiken. Det är en av anledningarna till att Danmark är ett av de länder utanför USA där datajournalistiken används och helt klart frodas. Engelsmännen var sega i starten, men i dag händer det mycket där. Gemensamt för England och USA är att många initiativ kommer från miljöer utanför de etablerade medierna. Mitt intryck är att de exempel man ser i de skandinaviska länderna fortfarande kommer från etablerade medier.
Håller datajournalistiken på att förändras – och i så fall hur?
– Det finns mer tillgänglig data än någonsin förut. Samtidigt har det kommit många nya verktyg som både är lättanvända och gratis eller i alla fall väldigt billiga – och som kan ge iögonfallande resultat.
– Förr kallade vi vårt område ”computer-assisted reporting”, men det uttrycket används nästan inte längre. I dag pratar alla om datajournalistik. Fokus har flyttats från verktyget, datorn, till råvaran vi arbetar med: data. Just för att datan är så tillgänglig och verktygen så spännande är det många som vill arbeta inom området. Och om computer-assisted reporting låter nördigt, låter datajournalistik betydligt sexigare. Vi kan åtminstone se att många nya datajournalister dyker upp. Dessvärre är många av de produkter man ser snarare visualiseringar än egentlig tolkning och vinkling av data.
Vad kommer din workshop att handla om?
– Det blir en introduktion till hur man använder gratisprogrammet Google Fusion för att göra olika typer av kartor och diagram, som man enkelt kan använda på sin hemsida. Vi kommer att ladda upp data och arbeta med utseendet på grafiken och utseendet på den information som dyker upp när man klickar på olika punkter eller områden i grafiken. Google Fusion är lätt att komma i gång med, men det finns massor av möjligheter – så om man fattar tycke för det efter workshopen kan man arbeta vidare på egen hand.
Krävs det speciella förkunskaper för att delta i din workshop?
– Nej, det gör det inte. Det är bra om man har lite erfarenhet av att arbeta med siffror, men vi ska inte sitta och räkna. Vi ska bara visualisera. Vill man vara med i workshopen behöver man ha ett konto hos Google, och kunna logga in på det. Men det har ju många redan, till exempel om man använder Gmail, Google Calendar eller Google Docs.
Text: Anders Malmström
Översättning: André Jönsson
|